#184 Ett vägskäl

Nu så. I förmiddags kom mamma och hämtade upp lillebror. Jag skulle ändå köpa mig ett pendlarkort så jag åkte också till stationen för att vinka av dem innan jag skulle fortsätta till stallet. Kramade om och sa hej då nästan en timme innan tåget skulle avgå så skulle de fika lite så länge. Åkte vidare och tankade bilen innan jag styrde mot stallet. Det var bara det att jag knappt han köra längre än två kilometer innan jag störtbölade för mig själv i bilen. Jag övervägde att åka tillbaka till stationen men så tänkte jag att jag får skärpa mig. Men jag kunde inte, så vid näst sista möjligheten att svänga tillbaka in till stan tog jag den. Gick in på stationen och hittade mamma vid ett bord och satt och grät och kramades. Det kändes bättre att ha fått spendera de få 45 minuterna extra än att ångra sig efteråt. Lilla mamma jag älskar dig och saknar dig massor jämt ❤ Blir alldeles gråtig nu bara jag skriver det här. Puss på dig, ses om en dryg månad ❤ ❤

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s