#351 Ljudeffekter

Jag är ljudkänslig. Dels har jag nog ådragit mig en viss känslighet av att jobba i bullrig miljö, vilket har gjort att jag inte vill ha för hög volym på högtalare och tv. Om jag är på humör kan jag ha rätt hög volym och poppa musik, framför allt på stereon hemma men ibland i bilen också. Tvn däremot brukar få ha rätt låg volym. Det känns som om det ilar i trumhinnorna annars, inte kul.

Sen har jag ärvt en annan slags ljuskänslighet av mamma. Det handlar mer om att störa sig på ljud. När folk drar tänderna i besticken, sörplar och smaskar. Snarkningar och flåsig andning. Smaskande biljud när man pratar. Mm. Jag kan säkert uppfattas som larvig och överkänslig av andra. Men jag kan inte hjälpa det. Och jag kan inte stänga dem ute heller. Kan folk inte bara sluta vara så irriterande? Jag skulle gärna låta bli att snarka, men jag har väldigt trånga näsgångar och blir lätt täppt och då snarkar jag.

När Lokeman snusar bredvid mig så tycker jag inte att det låter irriterande, bara gulligt. Undrar när det går över? Han ska i alla fall få lära sig att inte smaska, sörpla eller bita i besticken.

Annonser

En reaktion på ”#351 Ljudeffekter

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s